I denna utgåva av Into the Fold besöker vi arkitekten Sigurd Larsens hem och studio i Berlin. I en intim miljö som speglar hans personliga stil pratar vi om arkitektur, design och Larsens passion för musik, kultur och ett medvetet liv. Med en långvarig uppskattning för hantverk delar Larsen med sig av reflektioner om sin kreativa resa, grundad i en kärlek till tidlös estetik, medveten design och den subtila balansen mellan funktionalitet och skönhet, både i de utrymmen han skapar och i vardagen.
Som arkitekt, hur påverkar materialintegritet och uppmärksamhet på detaljer din kreativa filosofi?
Materialintegritet och uppmärksamhet på detaljer är grundläggande för arkitektonisk design. Tidigt i designprocessen fastställer vi en materialpalett som definierar byggnadens karaktär, oavsett om den lutar mer åt trä, sten eller något annat material. Detta val påverkar varje detalj, från strukturella fogar till samspelet mellan olika material. I vissa av våra projekt kombinerar vi till exempel en tung tegelstruktur för stabilitet med utkragande träelement, vilket kräver noggrant övervägande av hur dessa material möts och interagerar.
Utöver estetik och strukturell logik tar jag också hänsyn till byggnadens kontext. Vi strävar efter att använda lokala material när det är möjligt och att samarbeta med lokala hantverkare. Varje region har sina egna byggnadstraditioner, och genom att studera lokal arkitektur, till exempel hur äldre byggnader i Grekland hålls svala utan luftkonditionering, kan vi integrera hållbara och praktiska tekniker i våra konstruktioner.
Vad betyder hantverk för dig, och hur påverkar det ditt sätt att designa både utrymmen och ditt hem?
Hantverk är centralt för allt vi gör. Det styr våra materialval, påverkar hur vi förhåller oss till lokala byggtraditioner och formar hur utrymmen hanterar ljus, luft och cirkulation.
Hemma innebär hantverk att skapa utrymmen som verkligen passar våra liv. Vår lägenhet i Berlin var från början ett tomt blad, vilket gjorde att vi kunde designa den efter hur vi lever. Jag älskar att bo på översta våningen med utsikt över tak och öppen himmel – det ger mig en känsla av rymd och perspektiv som påminner om havet nära där jag växte upp. Det handlar om att skapa ett hem som känns levande, bekvämt och genomtänkt, där varje detalj är viktig.
Var hämtar du inspiration? Finns det några särskilda böcker, kulturella rörelser eller historiska referenser som konsekvent påverkar ditt tänkande?
Jag hämtar inspiration från många källor – arkitektur, konst, mode, historia – men jag värdesätter särskilt böcker. Även om informationen finns online ger läsning en paus från skärmarna och väcker oväntade idéer. Jag tycker också att rörelse är viktigt: att gå, resa eller helt enkelt byta fokus mellan projekt hjälper idéer att gro och utvecklas.
Inom design är den verkliga utmaningen att omvandla abstrakta idéer till precisa, funktionella utrymmen. Ibland tvingar begränsningar eller paradoxer, som att få plats med ett rum i ett begränsat utrymme, fram kreativitet. Dessa ögonblick leder ofta till överraskande och givande lösningar, där något nytt uppstår genom att det omöjliga blir möjligt.
Ditt arbete kombinerar ofta modern minimalism med subtila hänvisningar till traditionen. Införlivar du medvetet element av arv eller nostalgi, antingen i dina utrymmen eller i din garderob?
Jag fokuserar mer på att skapa byggnader som speglar det moderna livet än nostalgi. När jag arbetar i historiska sammanhang är jag uppmärksam på omgivningens naturliga skala och karaktär så att byggnaden känns ”rätt”, men jag försöker inte få den att se äldre ut än den är. Modern design gör det möjligt för oss att vara mer öppna, inbjudande och funktionella, med mer glas, mer transparens, utrymmen som människor vill bo i.
Jag studerar noggrant historisk arkitektur och lär mig hantverkets knep och materialanvändning, men jag kopierar inte den. Ofta är äldre metoder inte praktiska idag. Även med modern teknik som 3D-utskrift är den faktiska konstruktionen fortfarande beroende av traditionella tekniker. Jag försöker ta bort onödig maskineri och komplexitet och fokuserar på arkitekturens grundläggande principer, som förblir tidlösa.
Minns du det första plagget du någonsin bar från Tiger of Sweden? Har det stått sig genom tiderna i din garderob, och vad säger det om tidlös design?
Ja, under mina studier började jag bära Tiger of Sweden ganska ofta. Jag insåg tidigt att storleken och snittet passade mina danska kroppsproportioner perfekt. Då hade jag storlek 48, och till skillnad från italienska eller japanska skräddare, som kan designa för något annorlunda silhuetter, passade skandinaviska storlekar mig utan problem. Jag kunde ta på mig en kostym och den passade utan några ändringar, vilket gjorde processen så enkel och trevlig.
Mina första upplevelser med Tiger of Sweden var främst kostymer, och det var där jag verkligen fastnade för märket. Med tiden, när min storlek gradvis ändrades till 50, fortsatte märkets design att passa perfekt. Proportionerna, längden, bredden – allt kändes balanserat och väl genomtänkt. Det är den kombinationen av genomtänkt skrädderi och konsekvent storleksanpassning som gjorde mig lojal mot märket.
Tiger of Sweden betonar hantverksskicklighet och hållbarhet inom mode. Hur stämmer dessa principer överens med din egen designfilosofi? Hur viktigt är hållbarhet när du väljer kläder eller designar en miljö?
Hållbarhet, vare sig det gäller kläder eller design, är inte bara en preferens, utan en grundläggande princip. Som arkitekt strider det mot allt jag tror på att skapa saker som är avsedda att kasseras. Jag tycker inte om att skapa avfall.
Inom arkitekturen fokuserar vi på ”cradle-to-cradle”-design, vilket innebär att allt vi bygger är utformat för att senare kunna demonteras och återanvändas. Jag tillämpar samma tankesätt på mode. Idealiskt sett skulle varje del av en jacka, till exempel, kunna separeras och återanvändas, vilket ger den en framtid bortom dess ursprungliga användningsområde.
Hållbarhet är centralt för både progressiv arkitektur och mode. Vad betyder hållbarhet för dig i ditt dagliga liv, vare sig det gäller studion eller din garderob?
Hållbarhet har varit centralt i mitt tänkande sedan jag började studera arkitektur. Det är oundvikligt, väsentligt och återspeglas i allt högre grad i lagar och förordningar över hela Europa. I praktiken innebär det att göra genomtänkta val i varje projekt, även när det kräver extra ansträngningar för att minska påverkan på miljön.
Den inställningen sträcker sig bortom arbetet. Jag vill att min mat, mina kläder och min livsstil ska spegla samma principer. Det kan vara frustrerande när andra branscher inte hänger med, eftersom det känns som att den ansträngning vi lägger ner på att göra saker på ett ansvarsfullt sätt är bortkastad. Det är därför jag värdesätter lång livslängd och kvalitet inom mode, till exempel blir köp av plagg som håller länge en form av hållbarhet i sig.
Hållbarhet är inte bara ett modeord, det handlar om att integrera ansvar i alla aspekter av livet, från arkitektur till vardagliga val.
Du kommer ursprungligen från Danmark. Hur har skandinavisk design påverkat din kreativa process och estetiska känsla?
Jag har aldrig medvetet försökt att designa på ett skandinaviskt sätt, men att växa upp och studera där har naturligtvis satt sina spår och är en del av mitt designspråk. Vissa preferenser, som att arbeta med naturmaterial och designa för hållbarhet, är djupt rotade, troligen på grund av klimatet och livsstilen i Skandinavien.
Jag försöker dock främst arbeta med den lokala kontexten. I vårt sommarhus i Grekland fokuserade jag till exempel på praktiska lösningar som passade det kykladiska klimatet, vita väggar för ljusreflektion, möbler byggda för att möjliggöra luftcirkulation och material som förhindrar mögel. Designen handlade om att anpassa sig till miljön, inte om att uppnå en viss estetik.
I slutändan handlar det mindre om att kopiera en stil och mer om att tillämpa principer som enkelhet, praktiskhet och materialintegritet, som råkar stämma överens med vissa skandinaviska ideal. Även i södra Europa återspeglar minimalismen och den kubiska, vita arkitekturen på Kykladerna några av samma modernistiska inspirationer som finns i nordisk design.
Finns det material, inom arkitektur eller mode, som du dras till på grund av deras låga miljöpåverkan eller hållbara kvalitet? Har ditt ökade hållbarhetsmedvetande förändrat ditt sätt att designa eller handla?
Ja, absolut. Jag dras till material som åldras vackert och blir mer unika med tiden. När det gäller möbler är till exempel kopparbordet i mitt kök designat för att få patina, ju äldre det blir, desto vackrare blir det. Detsamma gäller läderjackor och skor: välgjorda plagg kan bli bättre med åldern och utveckla en unik karaktär.
Några av mina favoritplagg är läderjackor som jag har haft i över femton år. De är fortfarande i utmärkt skick och går aldrig ur mode. Till och med bänken du sitter på, som är gjord av robust läder, inspirerade mig till en jacka på grund av dess färg och kvalitet.
Denna inställning gäller även arkitektur och möbeldesign. Material som natursten, högkvalitativt trä och hållbara metaller tål tidens tand och slitage, behåller sin skönhet och minskar samtidigt miljöpåverkan. Jag försöker tillämpa detta tänkesätt även inom mode och uppskattar plagg som utvecklas med tiden och har lång livslängd.
Äger du något klädesplagg som har reparerats, omarbetats eller fått ett nytt syfte – något med en historia som sträcker sig bortom dess ursprungliga form?
Ja, jag har jackor som jag har reparerat genom åren. I Kreuzberg finns det små lokala skräddare, ofta i små butiker, där man kan göra allt från grundläggande justeringar till mer komplicerade reparationer, som att byta ut en dragkedja. Att besöka dem är en kreativ och samarbetsinriktad process: du kommer med en idé, de bidrar med sina, och tillsammans omarbetar ni plagget. Dessa lokala företag är ovärderliga för hållbarheten eftersom de gör att kläderna får ett längre liv och de för in hantverket i vardagen på ett sätt som de flesta inte inser är möjligt.
När du klär dig för ett evenemang eller en utställningsöppning, hur balanserar du form, funktion och personlighet?
Jag gillar att ha en varierad stil eftersom jag inte vill bli uttråkad. Med tiden har jag insett att man generellt sett har en trevligare kväll om man klär sig för fint än om man klär sig för enkelt. Det finns inga egentliga nackdelar med att anstränga sig, och folk lägger ofta märke till det och reagerar på det, det kan till och med leda till samtal.
För mig handlar det också om respekt för evenemanget och de som deltar. Oavsett om det är en vernissage, en utställning eller till och med en väns födelsedag vill jag komma väl förberedd, presentabel och med rätt inställning för att delta.
Speglar din inställning till kläder din inställning till arkitektur (intention framför överflöd), eller är mode ett område där du tillåter dig själv mer frihet att experimentera?
I professionella sammanhang fokuserar jag alltid på projektet snarare än på mig själv. När jag presenterar idéer står jag vanligtvis bredvid stora projicerade bilder, och jag vill att människor ska engagera sig i arbetet, inte distraheras av min klädsel. Det betyder att jag sällan bär djärva mönster, t-shirts med budskap eller något annat som drar uppmärksamheten från de idéer jag presenterar. Det är ingen strikt regel, det har bara aldrig varit mitt mål. Garderoben ska komplettera arbetet, inte konkurrera med det.
I mitt privatliv har jag större frihet. Jag lutar fortfarande åt monokroma och rena silhuetter, men det finns ett spektrum, och skräddarsydda kläder är fortfarande viktiga. Kläder är en del av uttrycket, men de är sekundära i förhållande till avsikten. I den meningen passar märken som Tiger of Sweden perfekt, de erbjuder plagg som är genomtänkta, smarta och mångsidiga utan att vara pråliga.
Vilka städer, restauranger eller gallerier inspirerar din visuella fantasi just nu? Finns det några platser i Berlin som du anser vara designcentrum?
En av mina favoritinstitutioner i Berlin är Neue Nationalgalerie. Den öppnade igen för några år sedan som ett öppet hus som välkomnar hela staden, och den känns väldigt icke-elitistisk. Trots att byggnaden är omkring 70 år gammal känns den modern, med stora offentliga utrymmen och utställningar som är relevanta för både lokalbefolkningen och besökare. Den permanenta samlingen är också anmärkningsvärd, med imponerande efterkrigs- och samtida verk.
Berlins restaurangscen är en annan källa till inspiration. Under det senaste decenniet har den utvecklats till ett modernt gastronomiskt centrum som speglar stadens mångfaldiga, internationella befolkning. Stadens kulinariska kultur uttrycker dess karaktär.
Hur konsumerar du kultur, genom arkitektur, musik eller mode, och tycker du att dessa discipliner påverkar varandra på oväntade sätt?
Jag spenderar mycket tid på att lyssna på musik och poddar. Som arkitekt har jag ofta timmar för att rita eller arbeta med andra projekt, och under dessa stunder blir musiken min följeslagare. Jag lyssnar också när jag promenerar, tränar eller reser, vilket ger mig friheten att utforska nya genrer, upptäcka dolda låtar eller dyka in i demoversioner och mindre kända versioner av bekanta låtar.
Podcasts är en annan viktig källa till kulturellt engagemang. Jag älskar att utforska hur musik skapas, bryta ner produktionslagren eller lära mig historien bakom en låt. Detta tillvägagångssätt känns likt arkitektur, där varje element har ett syfte och en intention.
Hur ser din perfekta kväll i Berlin ut, en kväll som kombinerar god mat, inspirerande arkitektur och kreativ stimulans?
Min perfekta kväll i Berlin är enkel, social och lite spontan. Jag älskar att gå till en restaurang i grannskapet, särskilt på sommaren när kvällarna är behagliga. Ofta hamnar man nära människor man känner, även om man inte hade planerat att träffa dem. Kvällen kan långsamt förändras, gästerna går, borden flyttas, konversationerna sprids och plötsligt känns restaurangen som någons vardagsrum. Dessa improviserade, gemenskapliga stunder är det som gör kvällen speciell.
Det är charmen med oplanerade interaktioner och sommarnattens avslappnade rytm som gör Berlins kvällar unika.
Ett stort tack till Sigurd Larsen för att han deltog i serien Into the Fold. Du kan följa hans kreativa resa på Instagram @sigurdlarsen_architecture.
